Data & AI

The Digital Services Act (DSA)

DSA trädde i kraft den 16 novemberr 2022 med målet att säkerställa en säker, förutsebar och förtroendeskapande onlinemiljö genom regler för nätbaserade mellanhandstjänster inom EU. Den syftar också till att motverka spridning av olagligt innehåll online samt desinformation. Målsättningen är att reglerna ska göra det enklare för mindre plattformar, mikroföretag och små företag samt startups att expandera.

Vilka omfattas av DSA?

DSA innebär nya skyldigheter för leverantörer av förmedlingstjänster som är verksamma inom EU. De tjänsteleverantörer som faller inom ramen för DSA är leverantörer av tjänster för enbart vidarebefordran (mere conduit), cachningstjänster eller leverantörer av värdtjänster, inklusive onlineplattformar och online-sökmotorer.

Vilka skyldigheter innebär DSA?

De skyldigheter som åläggs leverantörer av förmedlingstjänster kommer att variera beroende på onlineförmedlarens storlek och på vilken typ av tjänst som tillhandahålls. Skyldigheterna gäller öppenhet, information och efterlevnad av administrativa krav, t.ex. skyldigheten att inrätta ett internt system för hantering av klagomål eller att offentliggöra en årlig transperensrapport om innehållsmoderering. Det finns också vissa begränsningar avseende annonsering baserad på profilering. DSA skiljer mellan två underkategorier av värdtjänstleverantörer, onlineplattformar och online-sökmotorer. Plattformar och sökmotorer som med ett antal användare per månad som överstiger 45 miljoner kommer att anses utgöra mycket stora onlineplattformar (VLOPs) och mycket stora online-sökmotorer (VLOSEs).

Vad kan Fondia hjälpa dig med?

Vi hjälper våra kunder att avgöra om och i vilken utsträckning DSA är tillämplig och ger råd kring vilka konkreta skyldigheter och möjligheter som följer.  Vi hjälper dig med alla dina behov relaterade till DSA, till exempel:

• Bevakningstjänster för sociala medier och stöd med nedtagningsaviseringar;

• Utarbetande av allmänna villkor som överensstämmer med kraven i DSA (artikel 14);

• Utarbetande av modereringsriktlinjer med hänsyn till användarnas grundläggande rättigheter och behovet av att ta bort olagligt innehåll;

• Bedömning av om något påstått intrångsgörande innehåll behöver tas bort, genom hjälp i enskilt fall eller genom utbildningar/workshops om modereringsmetoder;

• Assistans med att lämna in de årliga insynsrapporterna;

• Inrätta system för klagomålshantering som uppfyller kraven;

• Bedömning av företagets onlineannonsering för att säkerställa regelefterlevnad (särskilt annonsering baserad på profilering);

• Särskilt stöd till företag som erbjuder tjänster som riktar sig till minderåriga, i syfte att tillse att särskilda åtgärder införs för minderårigas säkerhet.

Välkommen att kontakta någon av våra experter om du vill diskutera någon DSA-relaterad fråga mer ingående!

Finland: Jukka Jäske, Arttu Ruukki och Liisa Holopainen

Sverige: Mathilde Lecomte och Louise Malmberg.

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Aktuella bloggar från våra experter på DSA:

Lagen om digitala tjänster (Digital Services Act) - fler företag omfattas av skyldigheterna från och med den 17 februari 2024

Lagen om digitala tjänster (Digital Services Act) träder i kraft idag för de största plattformarna och sökmotorerna

Tidsfristen för efterlevnad av lagen om digitala tjänster (DSA) närmar sig med stormsteg.

The Digital Services Act (DSA)

DSA trädde i kraft den 16 novemberr 2022 med målet att säkerställa en säker, förutsebar och förtroendeskapande onlinemiljö genom regler för nätbaserade mellanhandstjänster inom EU. Den syftar också till att motverka spridning av olagligt innehåll online samt desinformation. Målsättningen är att reglerna ska göra det enklare för mindre plattformar, mikroföretag och små företag samt startups att expandera.

Vilka omfattas av DSA?

DSA innebär nya skyldigheter för leverantörer av förmedlingstjänster som är verksamma inom EU. De tjänsteleverantörer som faller inom ramen för DSA är leverantörer av tjänster för enbart vidarebefordran (mere conduit), cachningstjänster eller leverantörer av värdtjänster, inklusive onlineplattformar och online-sökmotorer.

Vilka skyldigheter innebär DSA?

De skyldigheter som åläggs leverantörer av förmedlingstjänster kommer att variera beroende på onlineförmedlarens storlek och på vilken typ av tjänst som tillhandahålls. Skyldigheterna gäller öppenhet, information och efterlevnad av administrativa krav, t.ex. skyldigheten att inrätta ett internt system för hantering av klagomål eller att offentliggöra en årlig transperensrapport om innehållsmoderering. Det finns också vissa begränsningar avseende annonsering baserad på profilering. DSA skiljer mellan två underkategorier av värdtjänstleverantörer, onlineplattformar och online-sökmotorer. Plattformar och sökmotorer som med ett antal användare per månad som överstiger 45 miljoner kommer att anses utgöra mycket stora onlineplattformar (VLOPs) och mycket stora online-sökmotorer (VLOSEs).

Vad kan Fondia hjälpa dig med?

Vi hjälper våra kunder att avgöra om och i vilken utsträckning DSA är tillämplig och ger råd kring vilka konkreta skyldigheter och möjligheter som följer.  Vi hjälper dig med alla dina behov relaterade till DSA, till exempel:

• Bevakningstjänster för sociala medier och stöd med nedtagningsaviseringar;

• Utarbetande av allmänna villkor som överensstämmer med kraven i DSA (artikel 14);

• Utarbetande av modereringsriktlinjer med hänsyn till användarnas grundläggande rättigheter och behovet av att ta bort olagligt innehåll;

• Bedömning av om något påstått intrångsgörande innehåll behöver tas bort, genom hjälp i enskilt fall eller genom utbildningar/workshops om modereringsmetoder;

• Assistans med att lämna in de årliga insynsrapporterna;

• Inrätta system för klagomålshantering som uppfyller kraven;

• Bedömning av företagets onlineannonsering för att säkerställa regelefterlevnad (särskilt annonsering baserad på profilering);

• Särskilt stöd till företag som erbjuder tjänster som riktar sig till minderåriga, i syfte att tillse att särskilda åtgärder införs för minderårigas säkerhet.

Välkommen att kontakta någon av våra experter om du vill diskutera någon DSA-relaterad fråga mer ingående!

Finland: Jukka Jäske, Arttu Ruukki och Liisa Holopainen

Sverige: Mathilde Lecomte och Louise Malmberg.

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Aktuella bloggar från våra experter på DSA:

Lagen om digitala tjänster (Digital Services Act) - fler företag omfattas av skyldigheterna från och med den 17 februari 2024

Lagen om digitala tjänster (Digital Services Act) träder i kraft idag för de största plattformarna och sökmotorerna

Tidsfristen för efterlevnad av lagen om digitala tjänster (DSA) närmar sig med stormsteg.

Digital Markets Act (DMA)

DMA gäller från maj 2023.  Syftet med DMA är att säkerställa lika villkor för alla digitala företag, oavsett storlek. Förordningen kommer att innehålla tydliga regler för stora plattformar (så kallade eng “Gatekeepers” eller sv “grindvakter”) - en lista över vad de får och inte får göra - som syftar till att hindra sådana från att införa orättvisa villkor i förhållande till företag och konsumenter. Kommissionen kommer börja arbeta med att utse vilka företag som ska betraktas som Gatekeepers i början av 2024.

Vilka omfattas av DMA?

För att betraktas som en grindvakt måste tjänsteleverantören uppfylla en rad krav. I praktiken innebär detta att endast de allra största teknikföretagen som tillhandahåller centrala plattformstjänster kommer att utses till grindvakter. I Europa är uppskattningen att det endast finns mellan 10 och 20 grindvakter. Företag som Google, Facebook och Apple kommer med största sannolikhet att vara bland de utsedda.

Vilka möjligheter uppstår genom bestämmelserna i DMA?

DMA kommer leda till   grindvakterna kommer att behöva uppfylla en mängd olika skyldigheter. Dessa skyldigheter syftar tillatt skapa nya affärsmöjligheter för gatekeepers kunder och konkurrenter och göra det möjligt för leverantörer av digitala tjänster att bredda sina befintliga erbjudanden. Data som tidigare endast var tillgängliga för gatekeepers blir mer tillgängliga och portabla från de stora plattformarna och tjänsteleverantörerna. Framväxande appar kommer att kunna konkurrera bättre med Gatekeepers egna appar genom ökad valfrihet för slutanvändaren och genom att valfria distributionskanaler för appar blir tillgängliga på grindvakters plattformar. Alternativa betalningskanaler i appen utöver de standardalternativ som grindvakter har infört måste tillåtas. Interoperabiliteten för anslutna tjänster kommer att förbättras, vilket möjliggör en mer utbredd användning av tjänster. Information om prissättning och effektivitet för onlineannonsering kommer att göras mer lättillgänglig. Ovanstående är exempel på de begränsningar och skyldigheter för grindvakterna som DMA infört för att jämna ut spelplanen för mindre aktörer.

Vad kan Fondia hjälpa dig med?

Grindvakters skyldigheter innebär ofta möjligheter för deras kunder. Vi kan hjälpa dig att förstå vilka nya möjligheter att utveckla eller expandera din verksamhet du kan ha efter att DMA:s skyldigheter blir tillämpliga för grindvakter. Kontakta vårt team av experter om du är intresserad av att lära dig mer!

Finland: Arttu Ruukki, och Jukka Jäske

Sverige: Louise Malmberg

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Aktuella bloggar från våra experter på DMA:

Designation Day: Digital Markets Act

Digital Markets Act (DMA)

DMA gäller från maj 2023.  Syftet med DMA är att säkerställa lika villkor för alla digitala företag, oavsett storlek. Förordningen kommer att innehålla tydliga regler för stora plattformar (så kallade eng “Gatekeepers” eller sv “grindvakter”) - en lista över vad de får och inte får göra - som syftar till att hindra sådana från att införa orättvisa villkor i förhållande till företag och konsumenter. Kommissionen kommer börja arbeta med att utse vilka företag som ska betraktas som Gatekeepers i början av 2024.

Vilka omfattas av DMA?

För att betraktas som en grindvakt måste tjänsteleverantören uppfylla en rad krav. I praktiken innebär detta att endast de allra största teknikföretagen som tillhandahåller centrala plattformstjänster kommer att utses till grindvakter. I Europa är uppskattningen att det endast finns mellan 10 och 20 grindvakter. Företag som Google, Facebook och Apple kommer med största sannolikhet att vara bland de utsedda.

Vilka möjligheter uppstår genom bestämmelserna i DMA?

DMA kommer leda till   grindvakterna kommer att behöva uppfylla en mängd olika skyldigheter. Dessa skyldigheter syftar tillatt skapa nya affärsmöjligheter för gatekeepers kunder och konkurrenter och göra det möjligt för leverantörer av digitala tjänster att bredda sina befintliga erbjudanden. Data som tidigare endast var tillgängliga för gatekeepers blir mer tillgängliga och portabla från de stora plattformarna och tjänsteleverantörerna. Framväxande appar kommer att kunna konkurrera bättre med Gatekeepers egna appar genom ökad valfrihet för slutanvändaren och genom att valfria distributionskanaler för appar blir tillgängliga på grindvakters plattformar. Alternativa betalningskanaler i appen utöver de standardalternativ som grindvakter har infört måste tillåtas. Interoperabiliteten för anslutna tjänster kommer att förbättras, vilket möjliggör en mer utbredd användning av tjänster. Information om prissättning och effektivitet för onlineannonsering kommer att göras mer lättillgänglig. Ovanstående är exempel på de begränsningar och skyldigheter för grindvakterna som DMA infört för att jämna ut spelplanen för mindre aktörer.

Vad kan Fondia hjälpa dig med?

Grindvakters skyldigheter innebär ofta möjligheter för deras kunder. Vi kan hjälpa dig att förstå vilka nya möjligheter att utveckla eller expandera din verksamhet du kan ha efter att DMA:s skyldigheter blir tillämpliga för grindvakter. Kontakta vårt team av experter om du är intresserad av att lära dig mer!

Finland: Arttu Ruukki, och Jukka Jäske

Sverige: Louise Malmberg

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Aktuella bloggar från våra experter på DMA:

Designation Day: Digital Markets Act

Data Governance Act

Data Governance Act (DGA) trädde i kraft den 23 juni 2022 och kommer att tillämpas från och med den 24 september 2023. DGA syftar till att skapa en inre marknad för data inom Europeiska unionen. Den ska förbättra tillgången till, delningen av och användningen av data inom olika sektorer och samtidigt säkerställa dataskydd och integritet. Den fastställer en omfattande uppsättning regler och riktlinjer för dataförmedlare, dataaltruism och datadelning mellan både offentliga och privata enheter. Den uppmuntrar också datadriven innovation och konkurrenskraft genom att skapa tillförlitliga datautrymmen och främja datadelning genom en mer transparent och säker miljö. Dessutom innehåller DGA bestämmelser om frivillig delning av data av individer eller organisationer för det allmänna bästa, utan att söka direkta monetära eller kommersiella fördelar.

Vem omfattas av DGA?

DGA ålägger den offentliga sektorn nya skyldigheter avseende data som inte redan delats baserat på direktivet om öppna data. Den ger återanvändare av data tillgång till tidigare otillgänglig data från den offentliga sektorn genom säkra datautrymmen som inrättats av den offentliga sektorn. Genom förordningen införs ett ramverk för dataförmedlare, såsom datamäklare och marknadsplatser, för att underlätta delning och utbyte av data.

Vilka skyldigheter följer av DGA?

Skyldigheterna gäller främst den offentliga sektorn och avser de tekniska kraven för datadelning. Detta kan omfatta en rad olika verktyg, från tekniska lösningar eller åtkomst till uppgifter i säkra bearbetningsmiljöer (datarum) som övervakas av aktörer inom den offentliga sektorn, till avtalsmässiga medel. Dessutom åläggs den offentliga sektorn assistansskyldigheter för att möjliggöra samtycke från den registrerade om uppgifterna inte kan delas för återanvändning av integritetsskäl. Dataförmedlare måste registrera sig hos EU:s myndigheter, säkerställa öppenhet och neutralitet, separera datadelningstjänster från annan kommersiell verksamhet och genomföra robusta säkerhetsåtgärder i enlighet med GDPR för dataskydd och integritet.

Vad kan Fondia hjälpa dig med?

Fondia kan hjälpa dig att bedöma vilka fördelar du kan få genom att få tillgång till tidigare otillgängliga data från den offentliga sektorn och de praktiska förutsättningarna för att få tillgång till dem, inklusive avtalsramar och begränsningar för återanvändning.

Finland: Liisa Holopainen och Arttu Ruukki

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Data Governance Act

Data Governance Act (DGA) trädde i kraft den 23 juni 2022 och kommer att tillämpas från och med den 24 september 2023. DGA syftar till att skapa en inre marknad för data inom Europeiska unionen. Den ska förbättra tillgången till, delningen av och användningen av data inom olika sektorer och samtidigt säkerställa dataskydd och integritet. Den fastställer en omfattande uppsättning regler och riktlinjer för dataförmedlare, dataaltruism och datadelning mellan både offentliga och privata enheter. Den uppmuntrar också datadriven innovation och konkurrenskraft genom att skapa tillförlitliga datautrymmen och främja datadelning genom en mer transparent och säker miljö. Dessutom innehåller DGA bestämmelser om frivillig delning av data av individer eller organisationer för det allmänna bästa, utan att söka direkta monetära eller kommersiella fördelar.

Vem omfattas av DGA?

DGA ålägger den offentliga sektorn nya skyldigheter avseende data som inte redan delats baserat på direktivet om öppna data. Den ger återanvändare av data tillgång till tidigare otillgänglig data från den offentliga sektorn genom säkra datautrymmen som inrättats av den offentliga sektorn. Genom förordningen införs ett ramverk för dataförmedlare, såsom datamäklare och marknadsplatser, för att underlätta delning och utbyte av data.

Vilka skyldigheter följer av DGA?

Skyldigheterna gäller främst den offentliga sektorn och avser de tekniska kraven för datadelning. Detta kan omfatta en rad olika verktyg, från tekniska lösningar eller åtkomst till uppgifter i säkra bearbetningsmiljöer (datarum) som övervakas av aktörer inom den offentliga sektorn, till avtalsmässiga medel. Dessutom åläggs den offentliga sektorn assistansskyldigheter för att möjliggöra samtycke från den registrerade om uppgifterna inte kan delas för återanvändning av integritetsskäl. Dataförmedlare måste registrera sig hos EU:s myndigheter, säkerställa öppenhet och neutralitet, separera datadelningstjänster från annan kommersiell verksamhet och genomföra robusta säkerhetsåtgärder i enlighet med GDPR för dataskydd och integritet.

Vad kan Fondia hjälpa dig med?

Fondia kan hjälpa dig att bedöma vilka fördelar du kan få genom att få tillgång till tidigare otillgängliga data från den offentliga sektorn och de praktiska förutsättningarna för att få tillgång till dem, inklusive avtalsramar och begränsningar för återanvändning.

Finland: Liisa Holopainen och Arttu Ruukki

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Bakgrund och aktuell status för AI-rättsakten

Rättsakten om artificiell intelligens (AI-lagen) är för närvarande under utarbetande. De berörda EU-institutionerna förväntas slutföra förhandlingarna under 2023, vilket kommer att resultera i ändringar av den ursprungligen föreslagna texten och en slutlig version av AI Act. Inledande rapporter om diskussionerna har antytt att vi kan få se ändringar av väsentliga delar av den föreslagna lagtexten, till exempel av listan över AI-teknik som ska betraktas som "AI-system med hög risk". AI Act är det första omfattande försöket att reglera AI-teknik och kommer potentiellt att få stora konsekvenser för AI-landskapet globalt.

AI-lagen kommer att börja tillämpas ungefär två år efter det att Europaparlamentet och Europeiska rådet har enats om en slutlig version av lagen. Men konsekvenserna av lagen är redan relevanta att ta hänsyn till för alla företag som arbetar med eller planerar att arbeta med AI.

Vilka kommer att påverkas av AI-lagen?

Reglerna kommer att påverka leverantörer, utvecklare och användare av AI-system inom EU. Reglerna kommer även att påverka leverantörer och användare i tredje land om den output som AI-systemet producerar används inom EU. Även den som importerar och/eller distribuerar AI-system kan komma att beröras. Skyldigheter kommer att läggas på varje aktör med hänsyn till deras kontrollsfär. Leverantörer kommer att ha betydligt mer omfattande skyldigheter, såsom att upprätta riskhanteringssystem, utforma systemet för att möjliggöra mänsklig tillsyn och utbilda AI i enlighet med vissa principer. Användarna kommer t.ex. att behöva övervaka sin egen användning av AI-systemet och meddela leverantörerna om de identifierar att deras användning av AI-systemet utgör en risk, om de identifierar allvarliga incidenter eller om de identifierar funktionsfel.

Skyldigheterna kommer främst att gälla AI-system med hög risk, men särskilda skyldigheter kommer också att gälla för AI-system som är avsedda att interagera med fysiska personer, system för igenkänning av känslor och biometriska kategoriseringssystem samt AI-system som används för att generera eller manipulera bild-, ljud- eller videoinnehåll. Vissa AI-system kommer att förbjudas helt och hållet.

Vad kan du göra i väntan på AI Act?

Förberedelse är nyckeln till att säkerställa efterlevnad av AI Act. Vi har några tips på vad vi tycker är viktigt att göra inför AI-lagen:

• Bekanta dig med den föreslagna lagtexten. Det är nyckeln till att förbereda sig för effekterna av den och för att förstå alla nyheter om den.

• Hitta en källa till uppdateringar på ämnet. Du kan följa den officiella informationen om processen här, eller hitta en nyhetskälla som rapporterar om utvecklingen. Vi rekommenderar naturligtvis nyhetsbrevet Fondia, som rapporterar om alla viktiga utvecklingar i processen tillsammans med andra juridiska nyheter.

• Bedöm hur de AI-system du använder, tillhandahåller eller utvecklar passar in i den föreslagna lagtexten. Skulle de betraktas som högrisk, förbjudna eller på annat sätt omfattas av lagen?

• Ta hänsyn till de olika rättsliga skyldigheter som redan gäller för AI och se till att de efterlevs. Till exempel skyldigheter som rör integritet (GDPR) eller immateriella rättigheter.

• I både nya och pågående utvecklingsprojekt som rör AI, beakta lagens inverkan på projektet och se till att förbereda för efterlevnad av lagen redan i utvecklingsstadiet. Till exempel genom att säkerställa att AI är utformad för att möjliggöra efterlevnad av kraven på transparens, mänsklig tillsyn och loggföring.

 På Fondia har vi ett entusiastiskt team av jurister i Estland, Finland, Litauen och Sverige som gärna hjälper dig i dina AI-relaterade frågor eller projekt. Varmt välkommen att kontakta oss!

Finland: Arttu Ruukki, Liisa Holopainen och Jukka Jäske.

Sverige: Amir Hajdarevic, Elisabeth Alexandersson, Louise Malmberg, Mathilde Lecomte och Nathalie Grogan.

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Aktuella bloggar om AI från våra experter:

AI i sandlådan

Ändringar av AI Act som rör upphovsrätten

Bakgrund och aktuell status för AI-rättsakten

Rättsakten om artificiell intelligens (AI-lagen) är för närvarande under utarbetande. De berörda EU-institutionerna förväntas slutföra förhandlingarna under 2023, vilket kommer att resultera i ändringar av den ursprungligen föreslagna texten och en slutlig version av AI Act. Inledande rapporter om diskussionerna har antytt att vi kan få se ändringar av väsentliga delar av den föreslagna lagtexten, till exempel av listan över AI-teknik som ska betraktas som "AI-system med hög risk". AI Act är det första omfattande försöket att reglera AI-teknik och kommer potentiellt att få stora konsekvenser för AI-landskapet globalt.

AI-lagen kommer att börja tillämpas ungefär två år efter det att Europaparlamentet och Europeiska rådet har enats om en slutlig version av lagen. Men konsekvenserna av lagen är redan relevanta att ta hänsyn till för alla företag som arbetar med eller planerar att arbeta med AI.

Vilka kommer att påverkas av AI-lagen?

Reglerna kommer att påverka leverantörer, utvecklare och användare av AI-system inom EU. Reglerna kommer även att påverka leverantörer och användare i tredje land om den output som AI-systemet producerar används inom EU. Även den som importerar och/eller distribuerar AI-system kan komma att beröras. Skyldigheter kommer att läggas på varje aktör med hänsyn till deras kontrollsfär. Leverantörer kommer att ha betydligt mer omfattande skyldigheter, såsom att upprätta riskhanteringssystem, utforma systemet för att möjliggöra mänsklig tillsyn och utbilda AI i enlighet med vissa principer. Användarna kommer t.ex. att behöva övervaka sin egen användning av AI-systemet och meddela leverantörerna om de identifierar att deras användning av AI-systemet utgör en risk, om de identifierar allvarliga incidenter eller om de identifierar funktionsfel.

Skyldigheterna kommer främst att gälla AI-system med hög risk, men särskilda skyldigheter kommer också att gälla för AI-system som är avsedda att interagera med fysiska personer, system för igenkänning av känslor och biometriska kategoriseringssystem samt AI-system som används för att generera eller manipulera bild-, ljud- eller videoinnehåll. Vissa AI-system kommer att förbjudas helt och hållet.

Vad kan du göra i väntan på AI Act?

Förberedelse är nyckeln till att säkerställa efterlevnad av AI Act. Vi har några tips på vad vi tycker är viktigt att göra inför AI-lagen:

• Bekanta dig med den föreslagna lagtexten. Det är nyckeln till att förbereda sig för effekterna av den och för att förstå alla nyheter om den.

• Hitta en källa till uppdateringar på ämnet. Du kan följa den officiella informationen om processen här, eller hitta en nyhetskälla som rapporterar om utvecklingen. Vi rekommenderar naturligtvis nyhetsbrevet Fondia, som rapporterar om alla viktiga utvecklingar i processen tillsammans med andra juridiska nyheter.

• Bedöm hur de AI-system du använder, tillhandahåller eller utvecklar passar in i den föreslagna lagtexten. Skulle de betraktas som högrisk, förbjudna eller på annat sätt omfattas av lagen?

• Ta hänsyn till de olika rättsliga skyldigheter som redan gäller för AI och se till att de efterlevs. Till exempel skyldigheter som rör integritet (GDPR) eller immateriella rättigheter.

• I både nya och pågående utvecklingsprojekt som rör AI, beakta lagens inverkan på projektet och se till att förbereda för efterlevnad av lagen redan i utvecklingsstadiet. Till exempel genom att säkerställa att AI är utformad för att möjliggöra efterlevnad av kraven på transparens, mänsklig tillsyn och loggföring.

 På Fondia har vi ett entusiastiskt team av jurister i Estland, Finland, Litauen och Sverige som gärna hjälper dig i dina AI-relaterade frågor eller projekt. Varmt välkommen att kontakta oss!

Finland: Arttu Ruukki, Liisa Holopainen och Jukka Jäske.

Sverige: Amir Hajdarevic, Elisabeth Alexandersson, Louise Malmberg, Mathilde Lecomte och Nathalie Grogan.

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Aktuella bloggar om AI från våra experter:

AI i sandlådan

Ändringar av AI Act som rör upphovsrätten

Bakgrund och status för Data Act

Tillgång till data och möjligheten att använda den är avgörande för innovation och tillväxt. EU vidtar därför viktiga åtgärder för att skapa en inre marknad för data. Data Act utgör en del av detta. Syftet med Data Act är att skapa en enhetlig ram för rättvis och skälig tillgång till och användning av data i hela EU. Den ska främja innovation, driva på den ekonomiska tillväxten och skydda enskildas rättigheter i den digitala ekonomin.

Data Act gäller för ett brett spektrum av data, både personlig och icke-personlig, både för datainnehavare, som för dataförmedlare och dataanvändare verksamma inom EU. Data Act ger konsekvenser för datadelning, standarder för interoperabilitet och molnbyte för många branscher och sektorer i samhället.

Vilka är skyldigheterna och hur kan ditt företag dra nytta av dem?

Ur företagens synvinkel innebär den europeiska Data Act både skyldigheter och möjligheter.

En av de största utmaningarna för företag är skyldigheten att dela data som genereras av de produkter som de tillverkar. Förordningen inför alltså nya krav på datadelning, t.ex. krav på designbaserad delning, begränsningar av avgifter och avtalsvillkor för datadelning. Underlåtenhet att uppfylla dessa krav kan leda till böter, juridiskt ansvar och skada på företagets rykte.

Men, efterlevnad av den europeiska Data Act kan å andra sidan också innebära möjligheter. Företag kommer få tillgång till nya typer av data som i sin tur kan generera nya affärer. Genom att utnyttja möjligheterna att få mer utbredd tillgång till data från olika produkter eller enheter kan företagen optimera verksamheten kopplat till dessa. Även de företag som själva tillverkar enheter som omfattas av Data Act kan skapa nya tjänster som ger mervärde åt den data som de delar med sig av till sina kunder.

En annan möjlighet för företag enligt Data Act är att tredjepartsföretag ges bättre förutsättningar för att generera nya affärer, till exempel underhållsarbete, när de har enhetsdata tillgängligt. De kan också ligga före sina konkurrenter som kanske inte utnyttjar möjligheten att få tillgång till data.

Data Act syftar till att hantera de utmaningar som är förknippade med tillgång till och användning av data i den digitala tidsåldern, den erkänner data som en värdefull tillgång och en drivkraft för innovation, ekonomisk tillväxt och sociala framsteg. Den erkänner behovet av lika villkor och säkerställer att alla marknadsaktörer har lika tillgång till dataresurser, oavsett storlek eller marknadsstyrka.

Data Act trädde i kraft i början av 2024 och kommer att börja tillämpas i slutet av 2025.

Vad kan Fondia hjälpa dig med?

Skyldigheterna för datainnehavarna kommer att leda till möjligheter för enhetsanvändare eller tredje parter som tillhandahåller tilläggstjänster. Fondia fortsätter att följa utvecklingen och hjälper dig gärna med till exempel att säkerställa att ni uppfyller kraven på datadelning, att era avtalsklausuler följer reglerna för dataöverföring, se över era riktlinjer för produktdesign för att säkerställa inbyggd efterlevnad som Data Act kräver men också för att skydda er know-how och verksamhetskritiska information.

Har ni frågor om Data Act och hur den kan bli relevant för er är ni välkomna att kontakta oss.

Finland: Arttu Ruukki

Sverige: Louise Malmberg

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Aktuella bloggar från våra experter inom Data Act:

Data Act - viktiga punkter att tänka på

Data Act changes the rules of the game in data sharing

EU tar nästa steg i antagandet av Data Act

Bakgrund och status för Data Act

Tillgång till data och möjligheten att använda den är avgörande för innovation och tillväxt. EU vidtar därför viktiga åtgärder för att skapa en inre marknad för data. Data Act utgör en del av detta. Syftet med Data Act är att skapa en enhetlig ram för rättvis och skälig tillgång till och användning av data i hela EU. Den ska främja innovation, driva på den ekonomiska tillväxten och skydda enskildas rättigheter i den digitala ekonomin.

Data Act gäller för ett brett spektrum av data, både personlig och icke-personlig, både för datainnehavare, som för dataförmedlare och dataanvändare verksamma inom EU. Data Act ger konsekvenser för datadelning, standarder för interoperabilitet och molnbyte för många branscher och sektorer i samhället.

Vilka är skyldigheterna och hur kan ditt företag dra nytta av dem?

Ur företagens synvinkel innebär den europeiska Data Act både skyldigheter och möjligheter.

En av de största utmaningarna för företag är skyldigheten att dela data som genereras av de produkter som de tillverkar. Förordningen inför alltså nya krav på datadelning, t.ex. krav på designbaserad delning, begränsningar av avgifter och avtalsvillkor för datadelning. Underlåtenhet att uppfylla dessa krav kan leda till böter, juridiskt ansvar och skada på företagets rykte.

Men, efterlevnad av den europeiska Data Act kan å andra sidan också innebära möjligheter. Företag kommer få tillgång till nya typer av data som i sin tur kan generera nya affärer. Genom att utnyttja möjligheterna att få mer utbredd tillgång till data från olika produkter eller enheter kan företagen optimera verksamheten kopplat till dessa. Även de företag som själva tillverkar enheter som omfattas av Data Act kan skapa nya tjänster som ger mervärde åt den data som de delar med sig av till sina kunder.

En annan möjlighet för företag enligt Data Act är att tredjepartsföretag ges bättre förutsättningar för att generera nya affärer, till exempel underhållsarbete, när de har enhetsdata tillgängligt. De kan också ligga före sina konkurrenter som kanske inte utnyttjar möjligheten att få tillgång till data.

Data Act syftar till att hantera de utmaningar som är förknippade med tillgång till och användning av data i den digitala tidsåldern, den erkänner data som en värdefull tillgång och en drivkraft för innovation, ekonomisk tillväxt och sociala framsteg. Den erkänner behovet av lika villkor och säkerställer att alla marknadsaktörer har lika tillgång till dataresurser, oavsett storlek eller marknadsstyrka.

Data Act trädde i kraft i början av 2024 och kommer att börja tillämpas i slutet av 2025.

Vad kan Fondia hjälpa dig med?

Skyldigheterna för datainnehavarna kommer att leda till möjligheter för enhetsanvändare eller tredje parter som tillhandahåller tilläggstjänster. Fondia fortsätter att följa utvecklingen och hjälper dig gärna med till exempel att säkerställa att ni uppfyller kraven på datadelning, att era avtalsklausuler följer reglerna för dataöverföring, se över era riktlinjer för produktdesign för att säkerställa inbyggd efterlevnad som Data Act kräver men också för att skydda er know-how och verksamhetskritiska information.

Har ni frågor om Data Act och hur den kan bli relevant för er är ni välkomna att kontakta oss.

Finland: Arttu Ruukki

Sverige: Louise Malmberg

Litauen: Katerina Jarmolovičienė

Estland: Kätlin Hinnov

Aktuella bloggar från våra experter inom Data Act:

Data Act - viktiga punkter att tänka på

Data Act changes the rules of the game in data sharing

EU tar nästa steg i antagandet av Data Act