Offentliga upphandlingar som konjunkturförsäkring?
)
Stabilitet, långsiktighet, trygghet och kreditvärdighet är ord som en kollega till mig brukar använda för att beskriva fördelarna med offentlig sektor som kund. Kommuner kan inte gå i konkurs, Riksgälden borgar för dem allihop. Regionerna, f.d. landstingen, kommer framöver att behöva hjälp i alla möjliga avseenden. Även om det offentliga sannolikt inte kommer gasa sig upp för den backe som uppstått i spåren av Covid-19 kommer behovet av varor och tjänster alltid att finnas. Kreditvärdigheten likaså. Är det då läge att börja titta mer aktivt på offentliga upphandlingar?
Kan antalet anbud i upphandlingar komma att öka vid en lågkonjunktur?
Andelen upphandlingar där anbud inkommit från 1–3 anbudsgivare ökade från 51 procent 2013 till cirka 60 procent 2018. Därtill förekommer det självklart att upphandlingar annonseras men sedan avbryts till följd av att inga anbud inkommit. Varför är då detta extra intressant just nu?
Relationen mellan toppar och dalar i konjunkturen och antalet anbud i offentliga upphandlingar har forskats på vid ett flertal tillfällen genom åren och den senaste större forskningsrapporten kom så sent som 2020. Olika rapporter innehåller olika teorier och olika svar men hyfsat klart är ändå att många privata aktörer söker sig bort från offentlig upphandling vid högkonjunktur. Ersättningen inom den privata sfären är i regel något högre och när affärerna rullar på är det kanske naturligt att man nedprioriterar deltagandet i de ibland byråkratiska anbudsprocesser som kantar offentliga upphandlingar.
Vid en eventuell lågkonjunktur kan antalet anbud i offentliga upphandlingar komma att öka. Senast Sverige såg en dipp i BNP var 2012 och 2013 blev följaktligen det år med flest antal anbud i genomsnitt som vi sett det senaste decenniet. Sedan dess har BNP ökat varje år samtidigt som det genomsnittliga antalet anbudsgivare sakteliga går nedåt. Affärerna med det offentliga tycks alltså locka mer vid rubbningar i konjunkturen. Då orderstocken blir tunnare vill man fylla på med uppdrag för att skapa sig en stabil bas. För det är just vad offentligt upphandlade kontrakt kan vara – en stabil bas.
Är vi på väg mot en lågkonjunktur?
I dessa pandemitider är det svårt att veta vad som komma skall. Hur ser svensk ekonomi ut om en vecka? En månad? Ett år? Klart är att den senaste månadens börskrasch medfört att många förlorat sina jobb och sina besparingar. Många företag kämpar med likviditeten och tvingas varsla.
Indikationer fanns, redan innan coronavirusets framfart, på att vi var på väg mot en lågkonjunktur. BNP-tillväxten förväntades mattas av under 2020 och med den senaste tiden i åtanke kan det väl mer eller mindre konstateras att så minst blir fallet. Om dessa prognoser stämmer finns det alltså indikationer på att fler aktörer kommer vända sig mot offentlig sektor och söka lyckan på upphandlingsscenen. Rimligtvis finns det dock viss fördröjning i en sådan konjunktursreaktion, varför min gissning är att snittantalet anbud per upphandling kommer börja öka först om sex månader.
Mycket tyder på att nedgången i konjunkturen kan hålla i sig ett tag. Inte minst eftersom en nedgång förutspåddes redan innan pandemin lamslog ekonomin. Vid vetskap eller stark misstanke om att antalet ordrar från befintliga kunder kommer minska finns det i dagsläget begränsade möjligheter att hitta nya snabba avslut på den privata marknaden.
Läge att börja fokusera mer på offentlig upphandling?
Oavsett om konkurrensen kommer att öka eller minska framöver står den offentliga sektorn för stabilitet, långsiktighet, trygghet och kreditvärdighet. Offentligt upphandlade kontrakt löper ofta över flera år och företag kan på så sätt säkra ett inflöde av uppdrag eller ordrar oavsett vart konjunkturen tar vägen. Den offentliga upphandlingen i Sverige omsätter ca 700 miljarder kronor årligen. I skrivande stund finns det lite drygt 3000 annonserade upphandlingar av olika slag. Mitt tips är att gå in på opic.com och söka efter lämpliga upphandlingar redan nu.
