Mänskliga rättigheters due diligence ur ett juridiskt perspektiv – att navigera i ett föränderligt landskap

Skog

Företag världen över är i allt större utsträckning skyldiga att identifiera, förebygga och lindra risker relaterade till mänskliga rättigheter med koppling till dess verksamhet. Svenska och finska företag har mycket att vinna på att ha ett proaktivt och systematiskt förhållningssätt i frågor som rör mänskliga rättigheter, i väntan på eventuell framtida lagstiftning i Sverige, Finland och/eller inom EU.

Näringslivets roll vad gäller säkerställandet av respekten för mänskliga rättigheter får allt större betydelse. Normativa ramverk, såsom FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, kräver att företag dels respekterar mänskliga rättigheter och dels säkerställer tillgång till gottgörelse vid kränkningar. Vi bevittnar just nu ett globalt skifte mot bindande lagstiftning om så kallad mänskliga rättigheters due diligence för företag, i samma anda som FN:s vägledande principer, där krav ställs på företag att identifiera, förebygga och lindra risker relaterade till mänskliga rättigheter.

I många länder har någon form av lagstiftning om mänskliga rättigheters due diligence redan antagits eller föreslagits. Frankrike är en av föregångarna på området med lagen om duty of vigilance. Andra länder som har antagit liknande lagstiftning inkluderar Storbritannien, Nederländerna och Australien. Lagstiftningsförslag har vidare lagts fram i bland annat Tyskland och Norge. Frågan om mänskliga rättigheters due diligence var även föremål för en folkomröstning i Schweiz i november förra året, som en del av initiativet Responsible Business Intitiative.  

I Sverige finns det i nuläget ingen lagstiftning om mänskliga rättigheters due diligence. Civilsamhället, fackföreningar och företag efterlyser dock sådan lagstiftning. Statskontoret rekommenderade regeringen redan år 2018 att undersöka möjligheten att införa lagstiftning om mänskliga rättigheters due diligence.

I Finland är situationen i stort sett den samma som i Sverige. Arbets- och näringsministeriet gav en konsultfirma i uppdrag att utreda möjligheten att lagstifta om företagsansvar. Ministeriet har framställt en begäran om att inkomma med kommentarer på rapporten, med deadline den 30 september förra året, och kommer att besluta om vidare åtgärder utifrån detta. Enligt rapporten skulle det vara möjligt att anta lagstiftning om mänskliga rättigheters due diligence i Finland, men frågor som rör lagstiftningens omfattning, uppföljning, sanktioner och tidpunkt för ikraftträdande kräver vidare överväganden.

EU-kommissionen har meddelat att man har för avsikt att presentera ett lagförslag med krav på genomlysning av risker kopplade till mänskliga rättigheter och miljö i början av detta år. Med tanke på skiftet mot bindande lagstiftning i flertalet länder, i kombination med uppmaningar från näringslivet och civilsamhället om att anta sådan lagstiftning, är vår bedömning att det endast är en tidsfråga innan svenska och finska företag blir skyldiga enligt lag att genomföra någon slags mänskliga rättigheters due diligence.  

Med tanke på ovan, bör företag vänta med att identifiera och agera på risker kopplade till mänskliga rättigheter tills bindande lagstiftning antas? Vår rekommendation är att inte vänta. Det är avsevärt bättre att arbeta proaktivt än reaktivt och att ha ett systematiskt förhållningssätt till mänskliga rättigheter redan i detta skede. Trots avsaknaden av bindande lagstiftning i Sverige och Finland är det heller inte riskfritt att undvika att identifiera och agera på risker. Negativa inverkningar på mänskliga rättigheter med anledning av otillräckliga processer för att identifiera och agera på risker kan i vissa fall leda till civilrättsliga ansvar, skadat anseende vilket i sin tur kan leda till störningar i verksamheter, samt legalt ansvar i länder där företaget verkar som har lagstiftning på plats.

För att genomföra en mänskliga rättigheters due diligence behöver ditt företag identifiera, förebygga, lindra samt redovisa potentiell påverkan på mänskliga rättigheter kopplat till er affärsverksamhet runt om i världen. Viktiga åtgärder, som bör vidtas i tät kontakt med nyckelintressenter, inkluderar:

  1.       Identifiera riskerna. Bedöm den faktiska och potentiella påverkan på mänskliga rättigheter genom att identifiera sårbara grupper och riskfyllda aktiviteter.

  2.      Vidta åtgärder med utgångspunkt i riskbilden. Bedöm hur de identifierade riskerna kan förebyggas och lindras och fördela ansvaret till relevanta funktioner och individer inom företaget.

  3.      Följ upp de åtgärder som vidtagits. Mät hur effektiva de vidtagna åtgärderna är och gör nödvändiga ändringar i policy och processer.

Bolagsrätt